Under året ber vi som församling tillsammans med Equmeniakyrkan i hela Sverige utifrån en nationell förbönskalender med ett nationellt och ett internationellt böneämne. Vi ber också utifrån en egen förbönskalender som lyfter vårt sammanhang, våra grupper och aktiviteter. Till det fogas här på hemsidan ofta, men inte alltid, en kort reflektion skriven av pastor Jonatan Forsling. Denna termin tar reflektionerna sin utgångspunkt i Romarbrevet. Bibeltexterna är hämtade ur Bibel 2000.
Vad innebär nu detta? Skall vi stanna kvar i synden för att nåden skall bli större? Naturligtvis inte. Vi som har dött bort från synden, hur skall vi kunna leva vidare i den? Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom för att den syndiga kroppen skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. Ty den som är död är frikänd från synden. När vi nu har dött med Kristus är vår tro att vi också skall leva med honom. Vi vet ju att Kristus har uppväckts från de döda och inte mer skall dö. Döden är inte längre herre över honom. När han dog, dog han bort från synden, en gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. Så skall också ni se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud. (Romarbrevet 6:1-11)
Man kan i inledningen av Romarbrevet 6 ana att Paulus anklagades för att uppmana till ett liv i laglöshet och utsvävningar. Han talar om en rättfärdighet oberoende av laggärningar, om frihet från lagen och uttrycker att nåden överflödar mer där synden blir större. Men den som läser Paulus brev förstår nog ganska snart att så inte är fallet. Det finns en standard för det nya livet i Kristus. Men det livet är givet i nåd.
Den troende har dött bort från synden. Så känns det kanske inte alltid och Paulus tycks högst medveten om att synden ansätter också den troende. Men genom Kristus är vi inte längre slavar under synden. Den har mist sin makt över oss och våra liv kan få en ny riktning.
Vi får kliva in i det liv som aldrig dör. Vi får leva för Gud och i rätt förhållande till Gud. I en återupprättad relation till Gud. I en relation som sträcker sig bortom graven. Döden är inte längre herre, och inte heller synden. Det är ett hopp som bär i evigheten, men också här och nu. Vi har klivit in under ny Herre och han skänker liv.
Denna vecka ber vi särskilt för alla som känner saknad
Gud, du ser alla ljus som under den här helgen tänts på gravplatser runt om i vårt land. Vi ber för alla som känner sorg och saknad. Vi ber att du ska vara när dem i sorgen. Vi ber att du ska hjälpa oss att se det i sorgen som är tacksamhet över det vi fick. Tack för hoppet som bär också bortom döden. Hjälp oss att inte sörja som dem som är utan hopp.
Vi ber också för Equmeniakyrkan och Equmenia region öst och region väst
Jesus, vi överlämnar alla församlingar i Region Öst i dina händer. Tack för alla som väljer att finnas till för uppdrag i styrelser. Vi ber speciellt för ordföranden och kassörer som har viktiga uppdrag i församlingens arbete. Vi ber också för alla som är engagerade i hjälp till Ukraina inför vintern. Gud, vi ber för församlingar och föreningar i region Väst. Vi ber om din inspiration och glädje i arbetet. Tack för våra medarbetare i regionerna, vi ber om välsignelse över dem.
Och för Kina
Vi ber för arbetare till din kyrka i Kina. Vi ber speciellt för den utbildning av blivande pastorer och andra kristna arbetare som bedrivs på seminariet i Wuhan och som Equmeniakyrkan stödjer.
Vi stämmer in i Equmeniakyrkans bön för skapelsen
Jesus Kristus, sänd oss i din kärlek, med din kärlek till hela skapelsen!
